Standing at the edge of the cliff

London, se upp för här kommer jag!

-
ville bara säga tack till min underbara vän Christina som gav mig den sötaste presenten på min födelsedag. Lyssnar på skivan frekvent nu! puss på dig :*

grattis grattis till mig. vilken start på dagen. jag fick frukost på sängen samt badsalt och badolja från Jesper. Från alla i Thailand så fick jag "The Dark Knight" som jag önskat mig! jag kryper fridfullt ner i sängen igen. mamma, som jag trodde redan åkt till jobbet komemr och knackar på min dörr. "Sophie, jag behöver hjälp! Min bil startar inte." Jag, mamma och pappa går ut i minusgrader och står och puttar på vår bil ner för vår backe. Ingen lycka. Någon kommer och hjälper oss med startkablar. Ingen lycka. Haha dagen kan inte börja mycket bättre.

IDAG ÄR JAG LEDIG!

jag har en väldigt hård mamma. det är ingen fråga om saken. hela mitt liv så har hon alltid puschat mig och min lillebror och det har väl haft både sina fördelar och nackdelar. En fördel är att jag fått förståelse hur tufft vuxenlivet är och att man alltid måste prestera sitt bästa hur skit man än mår..om det vetandet anses vara en fördel eller inte kan ju diskuteras. Den största nackdelen är att jag alltid, ALLTID måste vända mig till andra när jag ska göra mina val och ta viktiga beslut. Mamma har starka åsikter om vad jag ska göra av min framtid och VAR jag ska plugga någonstans. Utan att ha hennes uppbackning och tillåtelse så fastnar jag. jag kan inte ta mig vidare. jag får skuldkänslor och känner mig patetisk, värdelös över att ens komma på tanken att läsa den kursen eller på det stället. jag skulle göra vad som helst för att bli en stark, positiv och självständig individ, sådana som jag ser upp till och beundrar. de som går sin egen väg och lever i nuet och tar vida risker. jag lägger inte all skuld på mamma, det gör jag inte. Själv kan jag ju ha lyssnat på mig själv mer och inte bara följt med vågen. jag skulle kommit så mycket längre med det än var jag är idag.

- just det, imorgon fyller jag 19.

Barack Obama på burk, slurp.

Jag har blivit en del av Twilight-hysterin...det känns inte helt ok att vara så efter och börja läsa böckerna efter filmen. och börja lyssna på Paramore bara för att de är med på Twilight-soundtracket. INTE OKEJ! Börjar bli lite som min BJ-obsession för några bedrövliga år sedan...men robert pattinson kanske man kan komma undan med?

Var i Vällingby idag för att köpa "New Moon" som är uppföljaren till Twilight. Självklart var den slut och kommer typ inte förrän två veckor. Smått galen blir jag, abstinens.

En Chris Martin tog an ett publikhav och stirrade in i mina ögon två gånger. Plötsligt utbrast han "I got to make some meatballs" och började ivrigt steka 6 stycken. Han skvätte fett på mig. När bandet började spela "42" åkte tåget jag satt på iväg och jag började gråta.

-
konstiga drömmar. och jag längtaaar.

Vampyrer har aldrig varit så hett som nu